____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ -uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu- Information F”r Entusiaster Nr. 05 (del 1 av 3) Sl„ppt Maj 31, 1992 Inneh†ll: Ed's Ord Datoriserat Spioneri Mot USA Elektroniskt Spioneri av Unga Hackare Diffusa Lagar och D†lig S„kerhet Ensamt Arbete Under Kv„llar och N„tter Unga Stal F”rsvarets Datakoder Hemlig Databas Oskyddad "Visst kan vi s„lja v†r information" Skakad Datachef Lovar B„ttring Sekretessen Ifr†gas„tts Datakupperna Kom Som en Chock _____________________________________________________________ av The Chief, Editor Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ED'S ORD: DSR Denna utg†va f”r Maj, blir 3-delad p† grund av den massiva t„ckningen av avsl”jandet av Swedish Hackers Association, SHA, i svensk media. Jag vill „ven ta denna chans att „n en g†ng s„ga att det „r inte mig de skriver om, „ven att det st†r "The Chief" i en av artiklarna. Det „r endast en fr†ga om likadana alias. Den Svenska Rapporten accepterar utomst†ende k„llor „nnu. Vem som helst kan skriva f”r/l„mna information till DSR. Skribenten/L„mnaren blir adderad som informations-l„mnare, eller f”rfattare till artikeln. Full diskretion om f”rfattaren/l„mnaren s† ”nskar. Artiklar/Information kan l„mnas p† de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. The Chief, DSR Editor ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATORISERAT SPIONERI MOT USA: DSR (5/92) Unga svenskar vill s„lja uppgifter En v„lorganiserad grupp svenska datainfiltrat”rer har under flera †r obehindrat tagit sig in i datorer hos det amerikanska f”rsvaret, rymdorganet Nasa och en l†ng rad svenska f”retag och institutioner. Hos vissa organisationer har gruppen, som kallar sig Swedish Hacker Association, SHA, till och med kunnat ta kontroll ”ver datorn, s† kallad root access. Det inneb„r m”jlighet att st„nga av datorn, f”rst”ra utrustning och data eller gelt enkelt t”mma datorn p† information. SHA-medlemmar har till exempel tagit sig in i det amerikanska f”rsvars- ministeriets system f”r elektronisk post, d„r de kunnat l„sa allas brev. Ett svenskt f”retag f”r datas„kerhet har ocks† f†tt sina datorer penetrerade av de svenska "hackarna". Medlemmarna i SHA „r mellan 17 och 26 †r gamla. De har hittills n”jt sig med att ta sig in i diverse datorsystem, men de s„ger att de kan t„nka sig att s„lja uppgifter som de kommer ”ver. -Det „r bara en fr†ga om vem som vill k”pa, vad de vill k”pa och till vilket pris. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ELEKTRONISKT SPIONERI AV UNGA HACKARE: DSR (5/92) Sm† m”jligheter att helt stoppa ov„lkomna intr†ng i datasystemen. Bild: Sk„rmbild fr†n NASA Ames Research Center / Halvt ansikte. Text: I Februari 1991 tog sig svenska hackare in i en superdator hos Nasa, den nationella luftfarts- och rymdstyrelsen i USA. De kunde olagligt anv„nda sig av den snabba Cray-datorn. Efter n†gra m†nader uppt„cktes de, men tog sig in p† nytt. D† installerade de s† kallade bakd”rrar, hemliga „ndringar i datorprogrammen s† att de alltid har tillg†ng till datorn. Bild: Matthew Broderick + Flicka fr†n filmen War Games vid en dator. Text: I filmen "War Games" 1983 tog sig en ung hackare fr†n sin hemdator in i det amerikanska f”rsvarets datasystem och var n„ra att utl”sa ett nytt v„rldskrig, fast s† illa gick det nu inte till slut. Bild: Swedish Hackers Association Annual year protocol #4 - Framsidan. Text: En stor del av hackandet g†r ut p† att visa f”r andra vad man †stadkommit. D„rf”r ger m†nga hackargrupper ut en form av †rlig rapport som skickas till andra hackare ”ver hela v„rlden. H„r ber„ttas om alla intr†ng. En grupp svenska hackare har systematiskt brutit sig in i datorerna hos Nasa, Pentagon och andra milit„ra institutioner. De tar sig in i datorerna hos m†nga svenska f”retag och myndigheter, bland annat s„kerhetsf”retaget Telesoft, Kommundata och Asea Brown Boveri. De kan st„nga av datorsystemen, h„mta information och sabotera dem. Dessa hackare s„ger sig vara n”jda med att ha kontroll ”ver datorerna. Men de kan ocks† t„nka sig att s„lja information ur systemen. Den som blev oroad ”ver dataviruset "Michelangelo" f”r n†gon tid sedan har nu anledning att k„nna oro f”r n†got betydligt allvarligare. Obeh”riga intr†ng i datorsystemen „r mycket mer utbrett och avancerat „n vad man tidigare trott. Polis och dator„gare har sm† m”jligheter att stoppa verksamheten. Ofta saknas kunskap om vad hackare g”r och vad de „r ute efter. Visste ingenting Swedish Hackers Association, SHA, en v„lorganiserad svensk hackargrupp, har under flera †r obehindrat kunna g† in i och ut ur det amerikanska f”r- svarets datorer. De har till exempel tilltr„de till ett av Pentagons system f”r elektronisk post, EMH5 E-mail system, d„r de kan l„sa allas brev. Datorerna hos det svenska f”retaget Telesoft, som bland annat bedriver konsultverksamhet om datas„kerhet, har penetrerats. Telesoft visste inte ens om att hackarna har full tillg†ng till information i deras datorer, bland annat kundstatistik. -Vi har sett till att det inte g†r att komma in via externa f”rbindelser till v†ra datorer. Som konsulter hj„lper vi andra f”retag att t„ppa till h†l i sina datorsystem, s„ger H†kan S”dergren, ansvarig f”r halva f”retaget. Men n„r han st„lls inf”r faktum att Telesoft haft p†h„lsning av hackar- gruppen sk„rps tonen. -Detta „r mycket allvarligt. Det visste jag inte, s„ger han. "Vill inte skada" Allt som beh”vs f”r att f† tillg†ng till k„nsligt material „r en vanlig persondator, telefonledningar samt kunskap om hur datorsystemen fungerar. Hos vissa organisationer har den svenska gruppen till och med kunnat f† kontroll ”ver hela datorn, s† kallad root access, det vill s„ga m”jlighet att st„nga av datorn, radera information, f”rst”ra utrustning och data eller helt enkelt t”mma maskinen p† uppgifter. -Men vi har inte f”r avsikt att skada datorsystemen - s† l„nge ingen br†kar med oss, s„ger en av medlemmarna i gruppen. Ź andra sidan s„ger de sig kunna utf”ra b†de industri- och milit„rspionage f”r den som betalar. Det „r bara en fr†ga om vem som vill k”pa, vad de vill k”pa och till vilket pris. Industrispionage inom och utom landet st„ller de upp p† s„ger dessa svenska hackare spontant. Likas† om den amerikanska under„ttelsetj„nsten CIA fr†gar efter deras tj„nster. Det „r mer tveksamt med f”rfr†gningar fr†n n†gon ”st- eller arabstat. Men de s„ger sig inte ha tagit st„llning politiskt. De drivs uteslutande av ett brinnande intresse f”r datorer. Milit„ra handlingar. Amerikanska datorer som de brutit sig in i „r Nasa Langley Research Center, den amerikanska arm‚ns robotbas White Sands Missile Range och flera av Nasas superdatorer bland annat i Virginia. Vidare har den amerikanska flottans n„tverk av milit„ra datorer penetrerats noga, bland annat dem i Norfolk, San Diego, Jacksonville, Washington, Pearl Harbor, Italien, Japan, Spanien och Filippinerna. -Vi har sett unders”kningar, rapporter och flera milit„ra handlingar, till exempel tekniska ritningar, ligga i datorerna, ibland helt ”ppet, s„ger en SHA-medlem som varit verksam i flera †r. Sj„lva "hackandet" kan g† till s† att en dator d„r hackaren "k„nner sig hemma", till exempel n†gon av televerkets datorer, rings upp fr†n en person- dator med modem. Hackaren beordrar sedan televerkets dator att ringa vidare till en annan v„lk„nd dator, exempelvis en universitetsdator. Och denna dator beordras i sin tur att koppla in sig p† ett v„rldsomsp„nnande datan„t, till exempel Internet. Sedan hoppar hackaren runt fr†n dator till dator och till nya datan„t. Oftast f”rs”ker hackaren stj„la l”senordsfilen, d„r alla hemliga kodord f”r att komma in i datorn f”rvaras. Med denna g†r det sedan att kn„cka de krypterade l”senorden hemma i lugn och ro. Detta g”r hackergruppen genom att f”rs”ka matcha vanligt f”rekommande l”senord med de stulna. Men sj„lva "hacken" kan se olika ut fr†n kv„ll till kv„ll. En av medlemmarna ber„ttar att han hemifr†n l†tit en dator vid Tekniska h”gskolan i Stockholm, KTH, ringa upp varenda dator kopplad till amerikanska DDN, Defence Data Network, ett milit„rt system av datorer. Genom ett datorprogram som hackaren sj„lv skrivit l„t han KTH:s dator utnyttja ett vanligt f”rekommande fel hos de milit„ra datorerna f”r att stj„la l”senorden i desamma. Hela unders”kningen av de milit„ra datorerna tog sex timmar. Han kom ”ver l”senord till cirka 40 datorer! -Under 1991 kom vi in i 84 stats„gda datorer i USA. Vi fick "root access", det vill s„ga full kontroll, ”ver ett dussin av dem, ber„ttar en annan av medlemmarna i hackar-gruppen. Listor med nummer De har sv†rt att uppskatta antalet penetrerade datorer i Sverige men s„ger sig ha "h„lsat p†" hos ett 20-tal f”retag och institutioner. Bland dessa kan n„mnas Swedish Institute of Computer Science, SICS, Telesoft, Kommundata, Karolinska institutet, televerket, Dagab, ABB, Dimension, Opiab, SMHI. Hos m†nga organisationer har de haft tillg†ng till systemen s† l„nge att det inte spelar n†gon roll vilka †tg„rder f”retagen „n vidtar - hackargruppen har sett till att de alltid kan komma in igen. Medlemmarna i gruppen visar ocks† listor med telefonnummer och in- loggningsf”rfaranden till omkring 350 datorer hos olika svenska f”retag och institutioner - deras kommande m†l. -F”retag och organisationer som Ericsson, ICL och KF f†r se upp den n„rmaste tiden. D„r finns n†gra av de system som vi jobbar med just nu, s„ger en av SHA:s hackare. :::: Information L„mnad av Rubicon :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DIFFUSA LAGAR OCH DŹLIG SŽKERHET: DSR (5/92) Datas„kerheten „r under all kritik. Det visar den svenska hackar- gruppens framfart hos milit„r, storf”retag och myndigheter. -Det spelar ingen roll vilka s„kerhetsanordningar man uppr„ttar om hackare kan komma in via tele- och dataledningar, s„ger Lennart Lindborg, chef f”r televerkets teles„kerhetskontor i Kristianstad. Hackargruppen Swedish Hackers Association, SHA, ber„ttar att de enkelt kan stj„la eller lista ut l”senord i en dator. I vissa datorer „r s„kerheten s† d†lig att de utan sv†righet kan ta kontrollen ”ver hela datorn och dess inneh†ll. Litet pinsamt Allt beror p† tv† saker - datorerna sk”ts inte som de ska och de som anv„nder dem v„ljer alltf”r enkla l”senord. Den v„l organiserade gruppen har hittills tr„ngt sig in hos mer „n 20 svenska f”retag och institutioner. Sammanlagt r”r det sig om hundratals datorer. ™verallt d„r gruppen penetrerat datorerna finns samma brist p† s„kerhet, trots att datorerna i sig skanske f”rvaras p† ett s„kert s„tt. Vid f”retaget Dimension, som „r en av de organisationer som SHA tr„ngt sig in hos, s„ger „garen Leif Svensson att han inte ens k„nner till intr†ngen. -Det „r litet pinsamt, vi har ju en g†ng jobbat just med data- s„kerhet och borde kunna skydda oss. Men vi har helt enkelt inte haft tid att g”ra det. Men vid rikskriminalen s„ger en av de poliser som arbetar med dataintr†ng att det egentligen inte „r s„kerheten det „r fel p†. -Det g†r inte att hela tiden h”ja s„kerheten. Det vore som att l†sa alla offentliga lokaler f”r att stoppa klottrandet. Det handlar om en mognadsfr†ga hos dem som sysslar med "hackande", s„ger kriminal- kommissarie Stefan Kronqvist. Oanade f”ljder Han medger att det kan finnas brister p† en del h†ll, men han anser „nd† att det inte „r d„rf”r som hackarna "bryter sig in" i datorer. -Det „r f”r att de vill visa upp f”r andra vad de kan. Det finns en mytbildning kring hackarna som f”rmodligen kommer att f”rsvinna i n„sta generation, s„ger han. Det hinner h„nda mycket innan n„sta generation v„xt upp. D†lig s„kerhet och ”kat antal hackare kan f† oanade f”ljder. Gruppen SHA s„ger till exempel att de kan t„nka sig att s„lja uppgifter som de kommer ”ver. -Det „r bara en fr†ga om vem som vill k”pa, vad de vill k”pa och till vilket pris. Hackargruppen „r mycket v„l medveten om den diffusa lagstiftningen p† omr†det. Om en hackare sitter framf”r sin dator i Sverige och obeh”rigt kommer in i ett datorsystem i Spanien - var beg†s brottet? Och „ven om kontakten kan sp†ras till r„tt adress och apparat - vem ska bevisa att det var just „garen som satt framf”r datorn, och inte till exempel en v„n? Ingen r„ttspraxis Det finns f† fall d„r hackare f„llts i svensk domstol, och d„rf”r inte heller n†gon riktig r„ttspraxis. Visserligen talar datalagen sitt tydliga spr†k - dataintr†ng „r f”rbjudet. Men fortfarande †terst†r problemet att bevisa ett dataintr†ng. Hackargruppen SHA:s egna s„kerhetsr†d „r att g”ra datoranv„ndarna medvetna om riskerna. Man skall till exempel inte g„rna l„mna l”senord och telefonnummer till datorer i elektroniska brev, de l„ses ofta av hackare. -Visa anv„ndarna hur enkelt det „r att kn„cka l”senord, och f”rm† dem att v„lja ologiska "passwords", s†dana som inte finns med i n†gon ordlista, s„ger en medlem i SHA. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ENSAMT ARBETE UNDER KVŽLLAR OCH NŽTTER: DSR (5/92) Teckning: N†gon sitter framf”r en sk„rm i ett hus p† landet och ord som 'peek' och 'assume' "flyger" ut ur ett f”nster. Text : Det mesta av hackarens arbete utf”rs i enrum under kv„llar, n„tter och helger. N„r isoleringen blir f”r p†tr„ngande tar de kontakt med likasinnade i ett elektroniskt konferenssystem i USA. Bild : Sk„rmbild fr†n Inloggning hos Nasa. Text : Hackargruppen har tillg†ng till m†nga datorer hos Nasa. Trots att de har uppt„ckts, som den h„r sk„rmtexten visar, kan de forts„tta att ta sig in. Den h„r texten hittades i en Nasadator. Morgonen den 5 juni 1991 h†ller redan p† att f”rvandlas till en het sommardag. Klockan „r tio minuter ”ver nio. I ett bostadsomr†de i norra Stockholm ligger en 23-†ring och sover. Intill s„ngen st†r tv† person- datorer. H”gar med disketter och m„ngder med handskrivna lappar ligger utspridda, rester av den sena kv„llens aktiviteter. I vardagsrummet st†r l†dvis med coca-colaburkar och tomma l„ske- drycksflaskor. ™verallt ligger p„rmar, anteckningar, datorutskrifter, tekniska rapporter och vetenskapliga utredningar. En ensam fluga studsar mot glasrutan i det kala f”nstret. Pl”tsligt ringer det p† d”rren. Mannen i s„ngen vaknar med ett ryck och springer upp. I ytterd”rrens titth†l syns tre ok„nda personer. De ser inte ut som dammsugarf”rs„ljare, snarare som poliser. Med panik i blicken kl„r sig mannen p† ett par sekunder, rycker †t sig en v„ska och stuvar snabbt ned litet saker. P† v„g ut ur rummet rycker han †t sig sin b„rbara dator. Med h†ret p† „nda rusar han ut genom balkongd”rren och hoppar. Det „r inte mer „n tre meter ned till marken, men det verkar som 30. N„sta morgon „r lika vacker. Polisen †terkommer redan klockan †tta, men den h„r g†ngen „r allt f”rberett. Det finns inga anteckningar framme, inga disketter, ingen b„rbar dator. Bara en vanlig persondator i sovrummet. N„r mannen sl„pper in poliserna i l„genheten g†r de fram till datorn och kn„pper p† den. De m”ts av texten: "Security System, please log in." Fantasifulla t„cknamn Det g†r inte att ta sig in i datorn utan ett l”senord. Allt inneh†ll „r krypterat. Poliserna ber om l”senordet g†ng p† g†ng, utan framg†ng. Till slut beslagtar de datorn. Den blir f”rem†l f”r utredning i m†nader. Det „r n„r nog og”rligt att kn„cka ett skickligt installerat s„kerhetssystem, men f”r polisen „r det m”dan v„rt att f”rs”ka. Datorns „gare tillh”r n„mligen en grupp som kallar sig Swedish Hackers Association, SHA. Det „r en sammanslutning av Sveriges b„sta och kunnigaste "datorinfiltrat”rer". De vill inte avsl”ja hur m†nga de „r eller vad de heter. De „r alla medvetna om att de sysslar med n†got olagligt n„r de bryter sig in i stora datorsystem. SHA:s medlemmar „r mellan 17 och 26 †r gamla. De g”mmer sig bakom t„cknamn som Phearless, The President, Headbanger, Nixon, The Chief, [bra val av Handle! -Ed] Zaphod och D.O.C., s† kallade handles. F”r de flesta „r dessa alias hemliga. Deras identiteter „r „nnu hemligare, eftersom de i ”vrigt lever helt vanliga liv med vanliga namn och v„nner som inte har en aning om deras farliga intresse - att olagligen ”verlista, styra och beh„rska stora datorsystem, oavsett om dessa tillh”r Pentagon i USA, Asea eller det svenska f”rsvaret. Nu, n„stan ett †r efter polisens beslag av datorn, st†r The President i k”ket hemma hos en av gruppens medlemmar och brygger kaffe. F”rsiktigt och ceremoniellt har gruppen beslutat att f”r f”rsta g†ngen ge sin version av verksamheten. Lattjar runt The President har vit skjorta, stora byxor och gr† sockor. Skjortan h„nger litet utanf”r byxorna och han stoppar ned den hela tiden. The President „r stor, glad och skrattar ofta. Ett l„tt talfel n„stan f”rst„rker intrycket av en sn„ll och sympatisk person som inte hotar n†gon eller n†got. Bakom pilotglas”gonen plirar ett par mycket vakna ”gon. -Vi anser inte att vi bryter oss in och g”r n†got olagligt. Det „r som att g† in i ett f”retags byggnad d„r d”rren st†r p† vid gavel. Vi ser oss omkring utan att stj„la eller f”rst”ra n†got, och g†r ut igen, s„ger The President. Han arbetar som datorf”rs„ljare, men han har f”rs”kt f† jobb som system- operat”r, det vill s„ga h”gsta ansvarig f”r datorsystem, bland annat vid s„kerhetspolisen, S„po, och F”rsvarets radioanstalt, FRA. Hittills har han inte f†tt n†got s†dant jobb, varf”r vet han inte. men han tycker „nd† att tanken kittlar. Vilka m”jligheter skulle inte ”ppna sig p† en s†dan post! I en otidsenlig soffa i vardagsrummet sitter Nixon k„pprak i ryggen och hamrar sammanbitet p† tangentbordet till en dator. Han verkar mycket upptagen. Han „r smal, g„nglig och har kort svart h†r v„nt upp†t i en Bart Simpson- frisyr. P† en f”rsiktig fr†ga om vad han g”r i sitt koncentrerade knappande svarar han litet sl„pigt att han "lattjar runt litet" hos n†gon institution. Nixon har en l†g, n„stan oh”rbar r”st. Ibland dyker n†got avvaktande, misst„nksamt upp i en annars „rlig uppsyn. Han „r f”rsiktig. Skjortan „r vit, svagt m”nstrad, jeansen nytv„ttade och strumporna vita. I en fyrkantig svart attach‚v„ska med kodl†s f”rvarar han sina hemligheter - sm†, l”sa lappar med obegripliga tecken. Till vardags arbetar han vid ett stort f”retag som systemoperat”r. Han „r 18 †r. Nedsjunken intill Nixon i soffan sitter Headbanger med en kv„llstidning och ”gnar igenom en artikel, men han avbryter l„sningen titt som t„tt f”r att se vad som h„nder i datorn p† soffbordet. Han verkar ha sv†rt att g”ra samma sak alltf”r l„nge, han kr„ver lite "action". Han verkar ocks† vara en drivande kraft bakom gruppens mera udda tilltag - som att bryta sig in hos f”retag som handlar med datorskrot f”r att till exempel komma ”ver h†rddiskar till minidatorer. Eller att sitta ute en hel kall h”stkv„ll f”r att ringa gratis fr†n n†got av televerkets kopplingssk†p. Eller att smyga runt amerikanska ambassaden med walkie-talkier och tala ryska, bara f”r att retas. Headbanger „r den ende av de tre som pluggar. Han l„ser p† naturvetenskapliga linjen p† gymnasiet. Han har m”rka ”gon och svart h†r, „r glad och ut†triktad och talar ofta om tjejer - eller r„ttare sagt om avsaknaden av flickv„n, och att det „r "f”r f† brudar som hackar". Ringer billigt Fr†n det lilla k”ket h”rs The President mumla. Med tankarna p† annat h†ll tappar han r„kningen p† antalet koppar vatten till kaffet. Nixon befinner sig ocks† l†ngt borta d„r han sitter i soffan. Via telefonf”r- bindelser „r han i en dator m†nga mil bort. Han vandrar genom arkiv, postfack och tekniska kontrollrum - utan att resa sig. Headbanger f”rs”ker b†de l„sa tidningen och se vad bildsk„rmen visar fr†n ett avl„gset datorsystems inre. Ett naket f”nster i rummet vetter mot en svagt upplyst gata, bortom den ett radhusomr†de. Aldeles utanf”r f”nstret finns l„genhetens balkong, tre meter ”ver marken. Hackaren som bor h„r „r en av de f† i gruppen som har egen l„genhet. De andra bor hos sina f”r„ldrar, som visserligen k„nner till vad de sysslar med, men „nd† inte riktigt allt. -De bryr sig inte. De skrattar †t vad man kan hitta p† med en dator och †t f”retagens d†liga s„kerhet, s„ger Headbanger. Telefonr„kningarna brukar inte vara s† h”ga, kanske bara litet h”gre „n normalt. Det finns s„tt att ringa billigt. Televerkets datorer har ofta ett s† kallat 020-nummer, som bara kostar en markering att anv„nda, var man „n befinner sig. De „r popul„ra m†l f”r hackarna. The President muttrar fortfarande n„r han kommer in i vardagsrummet fr†n k”ket. -Den som inte gillar kaffet f† h†lla till godo med coca-cola, s„ger han och tr„nger ned koppar och pepparkakor bredvid datorn. Pl”tsligt tr”ttnar Nixon p† att knappa. Han flyttar till f†t”ljen, l„gger upp v„skan i kn„t och b”rjar rota bland sina papperslappar. Med allvarlig min tar han fram ett h„fte med strikta plastp„rmar. P† framsidan st†r "Annual Year Protocol". Det „r en officiell †rlig rapport om gruppens verksamhet som skickas ut till alla intresserade. Protokollen „r mycket viktiga. En stor del av n”jet med "hackandet" best†r i att tala om f”r andra vad man g”r. I protokollet kan man l„sa om de flesta av de intr†ng SHA genomf”rt, men mycket handlar om polisen. D„r ber„ttas hur klumpigt polisen g†tt till v„ga vid f”rh”r, ”vervakning och den husrannsakan som resulterade i dator- beslaget. Hemlig Klubb Men f”rtjusning beskrivs polisernas miner n„r det gick upp f”r dem att det var om”jligt f”r dem att komma †t inneh†llet i datorn. I rapporten finns ocks† regler f”r s„llskapets medlemmar, till exempel att de aldrig skall f”rst”ra n†got datorsystem eller dess information. Aldeles efter regelverket st†r det dock att regler „r till f”r att brytas. Gruppens verksamhet b„r signum av hemlig klubb. Klubblokalen „r en restaurang p† S”der i Stockholm. Varje fredag m”ts gruppens medlemmar vid sitt stambord. Ritualen bjuder att de alltid signalerar till bordet till h”ger - d„r de tror att polisen ofta sitter och spionerar p† dem. Ceremonier och traditioner „r viktiga inslag i deras hemlighetsfulla sammanslutning. De har †rliga storm”ten d† medlemmarna "hackar" tillsammans och sm„ller hemmagjorda bomber. Grillfester och "anarki-m”ten" tillh”r ocks† traditionerna. F”rra v†ren hade gruppen ett gemensamt "„ventyr". En del medlemmar tyckte att det var en omv„g att hemifr†n ringa upp en svensk h”gskolas datorer och utf”ra sin verksamhet direkt fr†n skolans terminalrum. En lugn och fridfull kv„ll i maj tog de sig in p† universitetet, best„llde dit pizza och coca-cola och arbetade med datorer och n„tverk. En hackare f”rs”ker komma s† l†ngt in som m”jligt i olika datorsystem, ju sv†rare, desto roligare. Det „r en extra utmaning att angripa till exempel milit„ra datorer, liksom "h„ftiga" eller ryktbara datorer som Pentagons. N„r l”senorden f”r att f† tillg†ng till datorn v„l „r kn„ckta b”rjar n„sta steg - att ta kontrollen ”ver den. Man kan skaffa sig samma m”jlig- heter som de som sk”ter f”retagens eller myndigheternas datorer. Timme efter timme s”ker de ing†ngar ocj koder. De lusl„ser manualer, nyhetsbrev och rapporter om datorsystemens grundprogram, s† kallade operativsystem. P† s† s„tt tar de reda p† eventuella fel som g”r det m”jligt att kringg† s„kerhetsrutiner. Det „r som ett o„ndligt datorspel - fast p† riktigt! N„r de suttit i h”gskolans terminalrum ett tag stormade pl”tsligt tio personer in i rummet, †tta poliser och tv† anst„llda vid skolan. SHA-gruppen f”rh”rdes och deras papper beslagtogs. Nu v„ntar r„tteg†ng f”r n†gra av gruppens medlemmar. FBI kontrollerar Men det mesta av hackarens arbete utf”rs i enrum under kv„llar, n„tter och helger. N„r isoleringen blir f”r p†tr„ngande s”ker de upp likasinnade. De "g†r ut", som de s„ger, men i sina datorer. De tr„ffas i ett elektroniskt konferenssystem kallat IRC, som ligger p† andra sidan Atlanten. P† n†gon minut „r de inne i basen i USA. De skriver fr†gor och f†r omedelbart svar fr†n andra hackare, vare sig dessa finns i Japan eller i radhusomr†det tv„rs ”ver gatan. Hackare fr†n hela v„rlden tr„ffas i konferenssystemet, utbyter erfaren- heter och f†r nya kontakter. Men de „r f”rsiktiga. De vet att FBI kontroll- erar vad som s„gs i systemet. Faktum „r att sp„nningen kring intr†ngen „r en minst lika stark sporre som s”kandet efter datorernas hemligheter. Ju mer entr„get polisen f”ljer deras g”rom†l, desto mer sp„nnande blir det. Det „r en cirkel, n„stan s† att polisen hetsar dem att g”ra nya tilltag. Och det svenska s„llskapet forts„tter att g„cka polisen. De ber„ttar att n†gon i gruppen nyligen "hackade Blommogram" fr†n en polis vid rikskriminalen till en annan - med en f”rfr†gan om han ville gifta sig med honom. De b†da poliserna har ocks† anm„lts till McDonald's barnklubb och bjuds nu varje †r in till f”delsedagskalas. Den dator som polisen beslagtog fr†n SHA var en BBS, Bulletin Board System, en datorbas f”r alla Sveriges hackare, kallad Interpol II. D„r utbyttes erfarenheter och information. Nu har verksamheten flyttat till en annan dator p† en annan ort. S† forts„tter allt som f”rut. H†kan Borgstr”m, f”rfattare till denna artikel, „r medlem i Vetenskapsjournalisterna och har specialiserat sig p† samh„l- lets datorisering. Han har gett ut b”ckerna "D”dlig data" och "S„ker data- och telekommuni- kation". ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ UNGA STAL F™RSVARETS DATAKODER: DSR (5/92) Slarv Med S„kerheten Hemlig och v„rdefull information fr†n bland annat regeringen, delar av f”rsvaret, skatteverket och riksf”rs„kringsverket riskerar att hamna i or„tta h„nder. En grupp unga svenska dataentusiaster, s† kallade hackare, har lyckats komma ”ver telefonnummer och koder till en l†ng rad k„nsliga databaser. Ungdomarna stal de k„nsliga uppgifterna efter att ha gjort intr†ng i datorerna hos datorleverant”ren Diab Data, ett f”retag inom televerks- koncernen. Diab Data skall vara specialister p† datas„kerhet men har uppenbarligen sk”tt den egna s„kerheten d†ligt. Dels har det varit l„tt f”r hackarna att komma in i datorerna, dels har hemliga uppgifter i dem f”rvarats p† ett slarvigt s„tt. -Det „r pinsamt, vi borde ha vetat b„ttre, s„ger Harrgot Lindmark, VD f”r Diab Data. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ HEMLIG DATABAS OSKYDDAD: DSR (5/92) Bild: Person som dricker ur en l„skedrycksburk och en sk„rm i bakgrunden visar information fr†n NASA. Text: Inte bara NASA. Den amerikanska luftfarts- och rymdstyrelsen har f†tt p†h„lsning av svenska hackare. H„r hemma har de bland annat tagit sig in i f”rsvarets och skattemyndigheternas databaser. Unga hackare tar sig in i f”rsvarets och polisens datorer En grupp unga, svenska dataentusiaster har kommit ”ver telefonnummer och koder till datorerna hos bland andra regeringskansliet, flygstaben, Musk” ”rlogsbas och Luftfartsverket. Uppgifterna har de kommit ”ver genom att g”ra intr†ng hos dator- leverant”ren Diab Data, ett bolag inom Televerkskoncernen. Ur f”retagets datorer har m„ngder med k„nslig information l„ckt ut. Alla som k”pt datorer fr†n Diab Data riskerar nu att hemliga och v„rdefulla uppgifter hamnar i or„tta h„nder. Det g„ller flera kommuner, Socialstyrelsen, Riksf”rs„krings- verket, Skattemyndigheterna, Roslagstulls sjukhus, SIDA, Invandrarverket, Statens Arbetsgivarverk, f”r att n„mna n†gra. Ovetande M†nga „r „nnu ovetande om riskerna. F”rst n„r DN ringde f”rsvarsstaben tillsattes en utredning f”r att unders”ka vilka milit„ra anl„ggningar som ber”rs. Orsaken till all uppst†ndelse „r att Diab Data, ett f”retag som har specialiserat sig p† datas„kerhet, har sk”tt den egna s„kerheten d†ligt. Dels har det varit f”r l„tt f”r dataentusiasterna, hackarna, att komma in i f”retagets datorer, dels har man d„r f”rvarat hemlig uppgifter p† ett slarvigt s„tt. -Det „r pinsamt, vi borde veta b„ttre, s„ger Harrgot Lindmark, VD vid Diab Data. Full insyn Intr†nget i Diab Datas datorer har lett till att en v„l organiserad svensk hackargrupp - Swedish Hackers Association, SHA - har full insyn i f”retagets datorer. F”rutom att de kontrollerar f”retagets hela n„tverk av datorer kan de l„sa vad alla skriver, till exempel all korrespondens med kunderna. De har ocks† tillg†ng till olika datorprogram som anv„nds och vet vilka som anv„nder datorerna. De kan till och med st„nga av datorsystemen. Bland all information hos Diab Data har hackargruppen hittat upphandlingsplaner och kravspecifikationer, bland annat fr†n Rikspolisstyrelsen, RPS. -Det „r helt otroligt att Diab f”rvarar hemliga handlingar p† det s„ttet. De borde veta b„ttre. Nu kommer vi att st„lla h”gre krav p† s„kerhet vid upphandlingar, s„ger Bj”rn Lundqvist, ADB-chef vid Rikspolisstyrelsen. Vid statskontoret, som rekommenderat statsf”rvaltningen att k”pa Diabs datorer, och som dessutom „r inblandad i RPS:s upphandling, blir man ocks† oroad ”ver uppgifterna. -Det „r mycket allvarligt. Trov„rdigheten minskar drastiskt f”r f”retaget. Dessutom m†ste vi nu se om v†rt eget hus, eftersom koder till Statskontorets datorer har kommit ut fr†n Diab, s„ger Leif L”winder, datas„kerhetsansvarig vid Statskontoret. Polisens planering Hackargruppen har ocks† hittat telefonnummer och systemnamn till ett av Stockholms polisdistrikts datorsystem "Paris". D„r f”rvaras all personal- information, planering och l”ner inom polisen. Men det „r inte bara brev och m”tesprotokoll som kommit ut fr†n Diab Data. Det kanske mest allvarliga „r att hackargruppen kommit ”ver hemliga telefonnummer och l”senord till kundernas datorer. Till exempel Regeringskansliets f”rvaltningskontor. -Att dessa uppgifter kommit ut, „r mycket allvarligt. Mer kan jag inte s„ga innan vi hunnit kontrollera vad de kan ha tillg†ng till hos oss, s„ger Rita Gars vid F”rvaltningskontorets ADB-enhet. P† samma s„tt har hackargruppen kommit ”ver tillr„ckligt med information f”r att helt kunna kontrollera milj”- och h„lsoskyddsf”rvaltningens dator i S”dert„lje kommun. Det „r med hj„lp av koderna fr†n Diab som gruppens med- lemmar kan g”ra vad de vill med datorn och dess information. Till exempel radera eller f”r„ndra interna brev. -S† h„r f†r det inte g† till. Leverant”rer med s† d†lig s„kerhet vill vi inte ha med att g”ra. Det skulle aldrig komma p† tal att vi nu k”per utrustning fr†n Diab till v†ra centrala system, s„ger Jan Hellstr”m, datachef inom S”dert„lje kommun. Hemliga nummer Medlemmarna i SHA ber„ttar att de mycket enkelt har kunnat plocka fram 379 hemliga telefonnummer, och inloggningskoder till Diab Datas kunders datorer. Till en del kunder har de „ven kommit ”ver l”senorden f”r att f† s† kallad root access, det vill s„ga h”gsta m”jliga beh”righet. M†nga av dessa uppgifter har legat helt oskyddade hos datorleverant”ren. -Normalt har vi kontrakt som mycket noggrant reglerar s„kerheten hos v†ra leverant”rer. Hur det „r i Diab-fallen kan jag inte uttala mig om innan v†r internutredning „r klar, s„ger Bertil Ternert vid f”rsvarsstaben. Diab Data „r ett dotterbolag till TeleInvest inom televerkskoncernen. Genom bland annat sin inrikning p† s„kra datorer har oms„ttningen stigit fr†n †r till †r. 1990 var den 229 miljoner kronor. F”retaget har cirka 200 anst„llda vid kontor i T„by, Link”ping, Oslo och i Kalifornien. Den svenska hackargruppen kontrol- lerar f”retagets datorer vid flertalet av dessa kontor. Full kontroll -Orsaken till att hackare kunde komma in var att vi h”ll p† att prova n†gra av v†ra datorer. Teknikerna gl”mde helt enkelt att dra ur en kontakten under provtiden. Intr†ngen kan inte upprepas, f”rklarar Harrgot Lindmark vid Diab. Men hackargruppen SHA s„ger sig fortfarande ha full tillgĺng till datorerna. De har „ndrat i f”retagets egna datorprogram, lagt in dolda programslingor som bara de kan hitta och som g”r att de n„r som helst kan ringa upp datorerna och f† full kontroll ”ver dem. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "VISST KAN VI SŽLJA VŹR INFORMATION": DSR (5/92) Trots att SHA:s medlemmar „r unga har de „gnat en stor del av sitt liv †t att utforska olika datorsystem - b†de hos f”retag och hos milit„r. De anv„nder vanliga persondatorer och telen„tet n„r de "hackar" sig fram. K”pa information? Ingen kan g† s„ker om man „r ansluten till ett s† kallat datorn„t eller har f”rbindelse med andra datorer. Under sina "studier" har de uppt„ckt att de kan f† fram uppgifter ur datorer som Pentagons, amerikanska flottans, NASA:s eller ur olika f”retags datorsystem. SHA s„ger att de inte har gjort n†got med den information de hittat hos Diab Data eller n†got annat st„lle. De har inte s†lt eller vidarebefordrat n†got material eller telefonnummer. I alla fall inte „nnu. -Visst kan folk komma till oss och k”pa information. Men det kostar och det beror p† vem som vill k”pa. Vi vill g„rna beh†lla livet efter†t, d„rf”r s„ljer vi inte till vem som helst, s„ger en av medlemmarna som varit verksam under l†ng tid. Trots dessa reservationer anser gruppen att det „r i sin ordning att s„lja information till svenskt och utl„ndskt industrispionage. Gruppen bildades 1987 och har hela tiden utbytt erfarenheter med utl„ndska lika- sinnade, som till exempel Chaos Computer Club i Tyskland. "™ppen d”rr" Men trots att gruppen n„stan kommer in i vilka datorsystem som helst och „ven kan t„nka sig att s„lja information, anser de sig inte sj„lva vara sabot”rer eller utg”ra n†got samh„llsproblem. -Vi „r intresserade av datorer. De som inte kan skydda sina datorsystem f†r skylla sig sj„lva. Det „r som att g† in genom en f”retagsd”rr som st†r p† vid gavel, s„ger en av medlemmarna i SHA. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SKAKAD DATACHEF LOVAR BŽTTRING: DSR (5/92) Bild: Diab Datas VD Harrgot Lindmark fr†n sidan, tittande rakt fram. Text: Ifr†gasatt s„kerhet. - Vi har f†tt oss en tankest„llare, s„ger Diab Datas VD Harrgot Lindbark efter Helgens avsl”janden om intr†ng i f”retagets datorer. Det var en klart skakad VD f”r datorf”retaget Diab Data i T„by norr om Stockholm som p† tisdagen tog emot DN efter p†skhelgens avsl”janden om hur s† kallade hackare via Diabs datasystem tagit sig in i flera offentliga och milit„ra myndigheters datasystem. -Vi har f†tt oss en tankest„llare. Men nu kan jag garantera att hackare inte kommer in i v†rt system p† det h„r s„ttet igen, s„ger Harrgot Lindmark. Men hackarna i f”reningen Swedish Hackers Association h„vdar att de fortfarande tar sig in i Diabs datorsystem. Hargot Lindmark s„ger att n†gon hundraprocentig s„kerhet inte g†r att garantera. Diab har skrivit brev till sina kunder och givit r†d om hur de ska skydda sig. P† tisdagen riktade datainspektionen skarp kritik mot s„kerheten p† Diab Data. -Det „r anm„rkningsv„rt att k„nsliga uppgifter f”rvarats p† ett s†dant s„tt, s„ger Anita Lagerkvist, teknisk chef p† datainspektionen. Žven m†nga privata och offentliga dataupphandlare „r milt sagt kritiska mot Diab. Stats†klagare Bo Skarinder har ocks† beslutat starta en f”runders”kning mot en 18-†rig pojke i Stockholm efter intr†nget i Diabs datorsystem. Ynglingen har inte gjort n†gra erk„nnanden. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SEKRETESSEN IFRŹGASŽTTS: DSR (5/92) Teckning: Visande hur en 'hackare' jobbar. Text : S† jobbar en hackare. F”ruts„ttningen f”r att kunna ta sig in i en myndighets/f”retags datorsystem „r att detta har kontakt med ytterv„rlden via telefonmodem. 1) Hackaren kommer ”ver modemets telefonnummer. 2) Listar ut systemets kodord. 3) V„l inne i systemet kommer han i princip †t vad han ”nskar. Datainspektionen kr„ver besked fr†n Diab Datainspektionen har beg„rt en f”rteckning ”ver alla kunder hos data- f”retaget Diab Data, som nu riskerar intr†ng av unga dataentusiaster. -Det „r anm„rkningsv„rt och klart ol„mpligt att Diab Data har f”rvarat uppgifter om kundernas datorsystem s† att datahackare har kunnat komma †t dem, s„ger Anita Lagerkvist, teknisk chef p† datainspektionen, till DN. ™ver 250 myndigheter, organisationer och f”retag uppt„ckte p† tisdagen att man fanns p† den lista som datahackare lyckats f† tag p† inne i Diab Datas eget datorsystem. H„r finns bland annat regeringskansliets admini- strativa system, flygstaben och flygflottiljen F21 i Lule†, invandrarverket, arbetsgivarverket, luftfartsverket, socialstyrelsen, posten och flera l„ns- styrelser och kommuner. P† listan, som DN tagit del av, finns telefonnummer till modemen till samtliga dessa myndigheter, organisationer och f”retag. Med hj„lp av dett eget modem kan datahackaren ringa upp det datorsystem han ”nskar, f”r att sedan ta sig vidare bland materialet i systemet. M†nga av Diabs stora kunder har inte ens n†got kodord, "password", som skyddar f”r obeh”riga. Den som har telefonnummret till modemet kommer direkt in i datorsystemet. -Tyv„rr „r det ofta s† att det helt saknas kodord, eller att de „r s† l„tta eller sj„lvklara att datahackare snabbt listar ut dem, s„ger Leif Stenstr”m, informationschef p† datainspektionen. Ofta kan en myndighet ha den egna f”rkortningen eller telegramadressen som kodord. -Vi anser att alla som har stora datorsystem ska ha krypterade kodord, str„ng identitetskontroll och aktiva kontrollkort f”r att f”rsv†ra f”r obeh”riga att komma in, s„ger Anita Lagerkvist. Diab har skickat ett brev till samtliga kunder med r†d hur de ska undvika att hackare kommer in i systemen. Helst ska man st„nga av datorerna fr†n all kontakt med telen„ten, „ndra telefonnummer och kodord. Se ”ver rutiner F”rsvarsstaben har skickat ut information till samtliga milit„ra myndig- heter att Diab f”rlorat en lista med telefonnummer och kodord. -Vi har ocks† r†tt alla v†ra myndigheter att se ”ver sina rutiner f”r datorsystemen, s„ger Bertil Ternert p† f”rsvarsstabens informationsavdelning. Olle Strid, chef f”r s„kerhetsskyddsavdelningen p† f”rsvarsstaben, s„ger att det endast „r administrativa datorsystem som hackare nu kan ha f†tt tillg†ng till. Sekretesskyddade och operativa system, med hemligt milit„rt material, kan hackare inte komma in i genom datan„t eller telefonn„t. P† invandrarverket s„ger Marie Andersson att verket under tisdagen kopplat bort sina datorer fr†n telen„tet och g†r igenom kontrollistor f”r att se om hackare tagit sig in. -Men det g„ller bara administrativa system, inte datorer med uppgifter om asyls”kande - de „r inte ber”rda, s„ger Marie Andersson. Rita Gars, departementssekreterare p† regeringskansliets f”rvaltnings- kontor, s„ger att det bara „r det administrativa systemet som finns p† Diab Datas lista: Misst„nkt 18-†ring -Regeringskansliets stora operativa system med Vax-datorer g†r det inte att komma in i utifr†n. -Material som „r kvalificerat hemligt finns ”ver huvud taget inte i n†gra datorer, s„ger Rita Gars. Efter intr†nget p† Diab, gjorde televerket en polisanm„lan. Stats†klagare Bo Skarinder i Stockholm har nu beslutat att starta en f”runders”kning mot en 18-†rig pojke i Stockholm: -Utredningen visar att han „r sk„ligen misst„nkt f”r bedr„geri och data- intr†ng p† Diab Data, s„ger Stefan Kronqvist, kriminalinspekt”r p† riks- kriminalen, till Dagens Nyheter. Ynglingen har f”rh”rts av rikskriminalen men han har inte erk„nt intr†nget mot Diab Data. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATAKUPPERNA KOM SOM EN CHOCK: DSR (5/92) Bild: Harrgot Lindmark vid en skol-tavla. Text: "Inte en g†ng till". Harrgot Lindmark, chef f”r s„kerhetsf”retaget Diab Data, tvingas inse att hans f”retag ”verlistats av unga hackare. men det ska inte ske igen, f”rs„krar Lindmark. Harrgot Lindmark, VD p† datorf”retaget Diab Data i T„by norr om Stockholm, var klart skakad p† tisdagen: -Vi har f†tt oss en tankest„llare, det „r klart att vi helst skulle vilja haft det g”r ogjort. Men nu kan jag garantera att hackare inte kommer in p† det h„r s„ttet i v†ra system igen, s„ger han. Man kan notera uttrycket "det h„r s„ttet", eftersom unga hackare sannolikt tar sig in p† Diab Data p† n†got annat s„tt n„sta g†ng. -Naturligtvis g†r det inte att garantera n†gon hundraprocentig s„kerhet, men nu har vi dubbla kodord och †teruppringning av den som f”rs”ker ta sig in p† v†ra datorer, s„ger Lindmark. Datahackare inom f”reningen SHA, Swedish Hackers Association, har f”rklarat att de fortfarande kommer in p† Diabs datorsystem, nu genom det allm„na telen„tet. Tidigare tog sig hackarna in via televerkets datorn„t. Diab Datas VD tror dem uppenbarligen inte, men s„ger bara om de ungdomliga hackarna att "dom „r skickliga". S„kerhet id‚n Diab Data, som „r ett f”retag inom televerkskoncernen, har marknadsf”rt sig som "f”retaget som ”kar din dators„kerhet". Just s„kerhet i stora dator- system, „r en del av f”retagets aff„rsid‚. Men p† tisdagen var m†nga offentliga och privata datoranv„ndare i landet milt sagt missn”jda med Diabs egen s„kerhet. Natten till den 24 mars gick en datorhackare in i Diabs datorsystem och fick ut en lista ”ver f”retagets kunder, inklusive telefonnummer till modem och till och med kodord i vissa fall. Allm„nna n„tet Hackaren anv„nde televerkets allm„nna datan„t, i ett l„ge n„r Diabs eget kontrollsystem var bortkopplat. Den extradator som normalt kontrollerar den som ringer upp fanns inte i drift: -Vi hade personal som provade ut anslutningen till datan„tet, och d† blev kontrollen bortkopplad av misstag, s„ger Lindmark. -N†gon lyckades kn„cka l”senordet och kom sedan in i systemet d„r den h„r listan fanns. Men „r det rimligt att ni har en lista ”ver samtliga kunder med tillg†ng till modemnummer och till och med kodord liggade l”st i datorsystemet? Vore det inte b„ttre att ha den p† papper liggande i ett kassask†p? -Jo, man kanske kan tycka det. Men normal kundinformation m†ste vi ha p† dator, det stora misstaget var att d„r ocks† fanns vissa kodord, s„ger Lindmark. Han konstaterar att m†nga f”retag tyv„rr tar mycket l„tt p† s„kerheten. De fem bokst„vera QWERTY, till v„nster i ”versta raden p† ett vanligt tangent- bord, „r ett vanligt kodord, liksom namn p† anv„ndarens hustru eller barn. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DSR tar g„rna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt intresse f”r Rapporten, och vill st”dja DSR -- L„mna ditt BBS nummer -- och annan information p† THE STASH Bulletin Board System. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-##### 16.8 kbps DSR DK 2400 bps DSR Information THE STASH - Svenska Rapporten Support BBS - Den Svenska Rapporten #1 Node 14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 05 (del 1 av 3) Sl„ppt Maj 31, 1992 av The Chief Editor av Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________