Svampar



R”d flugsvamp inneh†ller bufotenin, en hallucinogen och ett par antikolinerga 
„mnen. Vissa psilocybe och panaeolusvampar inneh†ller tv† kemiskt likartade 
„mnen, psilocybin och psilocin. Av r”d flugsvamp och psilocybinsvampar anses 
de senare vara av st”rst vikt. Fr„mst f”r att efterverkningarna av r”d 
flugsvamp „r mindre angen„ma. R”d flugsvamp s„ljs ju som bekant inte 
som narkotika och „r f”r”vrigt inte olaglig att s„lja. Bufotenin och 
psilocybin, liksom LSD, DMT och m†nga andra hallucinogener av tryptamintyp
har strukturer som liknar varandra (se bilder).




     TABELL


 Žmnen       Svampar               Ber”rda             Verknings-
                                   system              mekanismer
-----------------------------------------------------------------------------
Muskarin     R”d flugsvamp         Autonoma           *Kolinerg stimulering
             (Vissa Amanita,       nervsystemet        av parasympaticus
             Clitocybe, Inocybe)
-----------------------------------------------------------------------------
Muskimol     R”d flugsvamp         Autonoma /och/     *Inhibering av para-
Muskazon     (Vissa Amanita)       centrala nerv-      sympaticus
Ibotensyra                         systemet           *Centralnerv”s anti-
                                                       kolinerg verkan
-----------------------------------------------------------------------------
Bufotenin   *R”d flugsvamp         Centrala nerv-     *Antimetaboliter till
             (Vissa Amanita)       systemet            seretonin

Psilocybin  *Toppsl„tskivling    
Psilocin     (Vissa Psilocybe,         
             Panaeolus, Agaricus,
             Boletus, Lycoperdon,
             Conocybe)
-----------------------------------------------------------------------------


M„ngden muskarin i r”d flugsvamp „r obetydlig och p†verkar inte autonoma 
nervsystemet i s„rskilt h”g grad. I giftiga trattskivlingar (clitocybe) och 
tr†dskivlingar (inocybe) „r m„ngden muskarin betydligt st”rre. Observera att 
muskarin inte „r ett fullgott "knark" i sig sj„lvt. Žmnet liknar kolinerga
receptorer och stimulerar d„rf”r signalsubstansen acetylkolin. Žmnet „r extremt
farligt. Dess verkan motverkas dock av att flugsvampen inneh†ller antikolinergika
exempelvis muskimol, som motverkar dessa verkningar.

Med "vissa Amanita" avses, amanita muscaria (r”d flugsvamp), amanita regalis 
(brun flugsvamp) och amanita pantherina (panterflugsvamp).



R”d flugsvamp
- - - - - - -


Amanita muscaria, som „r den k„nda r”da svampen med vita prickar, inneh†ller 
nervgifterna muskarin, ibotensyra, muskimol, muskazon och bufotenin. Det 
v„lk„nda svampgiftet muskarin extraherades ur flugsvampen 1868 och namngavs 
efter den. Man trodde d† att det var muskarinet som framkallade 
hallucinationerna. Men inneh†llet av muskarin i denna svamp „r s† obetydligt 
(0,002 promille) att det inte r„cker f”r full utveckling av muskarinsyndromet. 
Dessutom visade det sig senare att muskarin inte var det „mne som man f”rst 
hade trott, dvs ett fullfj„drat psykedelikum. Muskarin „r tillg„ngligt i 
avsev„rt st”rre m„ngder i bland annat trattskivlingar. (Man ber„knar att ca 
70 g f„rsk „ngstrattskivling „r d”dande.) Symptomen vid ett r”d flugsvampsrus 
innefattar stimulering av det perifera (parasympatiska) och centrala 
nervsystemet. Muskarin stimulerar det perifera nervsystemet men har liten verkan 
p† det centrala nervsystemet. Muntorrhet, nedsatt svettning och ”kad puls „r 
dock vanligt. Det „r symptom som tyder p† h„mning av acetylkolinets verkningar 
i b†de det parasympatiska och i det centrala nervsystemet. Žmnen som verkar p† 
detta s„tt k„nner man som naturligt f”rekommande alkaloider, typ atropin,  
skopolamin och  hyoscyamin. I  b”rjan av 60-talet kunde C. H. Eugster 
extrahera tre atropinliknande „mnen fr†n r”d flugsvamp. ™sterrikaren gav 
„mnena namnen ibotensyra, muskimol och muskazon. De har senare syntetiserats 
och identifierats som isoxasol- och oxasolderivat. Muskimol „r aktivt p† en 
m„nniska i en dos p† 8 mg om „mnet tas upp genom tarmarna (dvs „ts). F”r 
ibotensyra „r motsvarande v„rde 45 mg. N„r „mnena testades p† f”rs”kspersoner 
upptr„dde verkningar liknande de hos ren r”d flugsvamp. Det enda som fattades 
var hallucinationerna. Tydligen fanns det fler psykoaktiva „mnen med i leken. 
Det dr”jde till i slutet av 70-talet innan man kunde isolera „mnet. Det var 
bufotenin. Žmnet „r en potent 5-hydroxi-indolalkaloid.
   R”d flugsvamp anv„ndes av en rad nordeuropeiska och sibiriska folk i 
religi”st eller enbart berusande syfte. Shamaner f”rsatte sig i trans med den 
och det s„gs att vikingar blev b„rs„rkar n„r de anv„nde drogen. I g†ngna 
tider kokade och †t man den hel, eftersom man t„nkte sig att en del av 
kraften f”rsvann om den delades. Man †t aldrig mer „n en, p† grund av r„dsla 
f”r svampens pl†gsamma efterverkningar. Svampen smakar milt. Vid f”rt„ring 
av ca 1 svamp framkallas, efter ungef„r en timme, en svag variant av 
muscariasyndromet (r”d flugsvampsf”rgiftning). I f”rsta fasen upptr„der
f”rvirring, muskelryckningar och kanske uppkastningar. I andra fasen somnar
anv„ndaren in och upplever angen„ma dr”mmar. Vid uppvaknandet (om det h„nder)
hallucinerar anv„ndaren (tredje fasen).  Hallucinationerna „r i vanliga fall av 
typen; en kvist blir en gren, en m„nniska blir en j„tte, ett riskorn blir en 
korv med br”d osv... Full utveckling av muscariasyndromet innefattar bl a 
kramper och delirium. Vid sjukhusbes”k ges lugnande medel, klorpromazin och 
fysostigmin. 




Magisk svamp
- - - - - - 


Magisk svamp „r den centralamerikanska ben„mningen p† svampar inneh†llande 
psilocybin och psilocin. De inneh†ller ocks† obetydliga m„ngder DMT och DET.
Svamparna anv„nds i vissa religi”sa indiankulter eftersom man tror att de 
„r en l„nk till andev„rlden. Den viktigaste av dessa svampar „r psilocybe 
mexicana, en sl„tskivling. M†nga andra sl„tskivlingar inneh†ller psilocybin 
och psilocin. I Amerika finns psilocybe cubensis och caerulescens och en 
europeisk representant „r psilocybe semilanceata, 'the Liberty Cap', eller 
toppsl„tskivling. Den „r inte s„llsynt och v„xer i hela Sverige. Det finns 
”ver 30 k„nda (1980) arter av flera olika sl„kten som inneh†ller psilocybin. 
I Sverige „r „mnet p†visat i bl a brokskivling och sl†tterbrokskivling 
(panaeolus campanulatus/panaeolus foenisecii). F”r n†got †r sedan var det 
folk ute p† n„tterna och plockade sm† vita svampar p† de sk†nska 
golfgreenerna. Tidningarna tog upp detta n„r man uppt„ckte att svampen 
var hallucinogen. Troligen var det en brokskivling. N„r svampen „ts 
omvandlas psilocybinet till psilocin i matsm„ltningskanalen. Man kan 
allts† s„ga att psilocinet „r den verksamma komponenten  Žmnet utl”ser 
karakteristiska "LSD-effekter", men de „r n†got mildare och effekten avtar 
snabbare. Personer som anv„nder psykedeliska „mnen brukar f”redra svamp f”re 
LSD, bl a eftersom det „r l„ttare att dosera och sv†rare att r†ka ut f”r en 
"bad trip" med psilocybin. Dock f”rekommer det "bad trips" i anslutning till 
svampbruk ocks†.

F”ljande „r h„mtat ur boken "En Annorlunda Verklighet", av C. Castaneda. Huvud-
personen, Carlos sj„lv,  blir uppl„rd av en indian. Detta innefattar st„ndig 
r”kning av en svamp av sl„ktet Psilocybe...:

  "Jag s”g p† pipan och h”rde blandningen knastra, n„r den tog eld... Jag
f”rnam en mycket irriterande hetta ”ver hela kroppen, jag f”rs”kte „ndra 
st„llning, men jag kunde inte r”ra mig l„ngre. Jag ville s„ga n†got †t don Juan. 
Orden tycktes befinna sig s† l†ngt inne i mig att jag inte kunde f† dem ur 
mig. Sedan trillade jag ”ver p† v„nster sida och fann att jag l†g och tittade 
p† don Juan nerifr†n golvet.
...
  Jag riktade in blicken p† den fl„ck han pekat ut, men jag s†g ingenting. Vid 
ett tillf„lle blev jag emellertid varse en fluga som fl”g framf”r ”gonen p† 
mig. Den landade p† mattan. Jag f”ljde dess r”relser. Den kom mycket n„ra mig, 
s† n„ra att den blev suddig f”r blicken. Och d† k„ndes det helt pl”tsligt som 
om jag rest mig upp. Det var en f”rbryllande f”rnimmelse, som f”rtj„nade 
viss eftertanke, men det gavs ingen tid f”r detta. Helhetsintrycket blev att 
jag s†g rakt fram fr†n min vanliga ”gonniv† och det jag fick se skakade varje 
fiber i min kropp. Det finns inget annat s„tt att beskriva den k„nslom„ssiga 
chock jag upplevde. Precis d„r, mitt emot mig, p† kort avst†nd, stod ett 
j„ttelikt, monstru”st djur. Ett verkligt monster! Aldrig ens i de vildaste
litter„ra fantasier hade jag st”tt p† n†got liknande. Jag betraktade det 
med djup och fullst„ndig f”rvirring.
...
  Tv† g†nger cirklade flugan framf”r mig, vibrerade med vingarna, och vad det 
nu „n var som dreglade ur munnen s† st„nkte det omkring †t alla h†ll. S† 
v„nde den och slirade bort i otrolig fart, tills den f”rsvann i fj„rran. 
Jag stirrade stint †t det h†ll d„r den f”rsvunnit, eftersom det inte fanns 
n†got annat jag kunde g”ra. Jag fick en underlig k„nsla av tr”ghet, en 
f”rnimmelse av att vara of”rm”gen att bringa reda och sammanhang i mina 
tankar. Jag kunde inte r”ra mig ur fl„cken. Jag var som klistrad vid marken.
  D† fick jag se n†got som p† avst†nd liknade ett moln, strax cirklade 
det v„ldiga odjuret †ter i h”g hastighet framf”r mig. Vingarna kom allt 
n„rmare mina ”gon tills de slog emot mig. Jag uppfattade det som om 
vingarna faktiskt tr„ffat den del av mig som var d„r. Jag skrek med mina 
lungors fulla kraft drabbad av den olidligaste sm„rta jag n†gonsin k„nt."

   
™vers„ttning: ????????


Det aktiva „mnet „r som sagt var psilocin, eftersom psilocybinets fosforyloxi
grupp omvandlas till hydroxi n„r „mnet intas och ger d† psilocin. Vid 
framst„llning „r det d„rf”r on”digt att forts„tta efter att psilocinet 
erh†llits.
  Vid extraktion f†r man naturligtvis b†de psilocybin och psilocin (och 
obetydliga m„ngder DMT och DET)...




[Extraktion:]

F”ljande metod „r baserad p† den som anv„ndes av Albert Hofmann. Den 
skrevs ursprungligen p† franska och ”versattes av en ok„nd till svenska.

Ursprung:

Le Genre Panaeolus: Essai taxinomique et physiologique
par Gyorgy Miklos OLA'H
Laboratoire De Cryptogamie du Museum National D'histoire Naturelle
12, rue de Buffon, Paris.
Memoire hors-series No 10, 1970.

Sid 97.

....

Torka svamparna.
      - Detta viktiga steg ger, beroende p† hur det utf”rs, upphov till 
        mest f”rlust av alkaloider. 
Pulvrisera svamparna.

Skaka och l†t st† i kloroform (tex. 30 min). Anv„nd tillr„ckligt med
l”sningsmedel f”r att v„l t„cka pulvret.
Filtrera och kasta bort l”sningsmedlet.

Skaka resten och l†t st† i aceton.
Filtrera och kasta acetonet.

Skaka †terstoden och l†t st† i metanol
Filtrera.
Skaka †terstoden och l†t st† i metanol
Filtrera.
Skaka †terstoden och l†t st† i metanol
Filtrera.

Kasta †terstoden.

Samla metanolextrakten i EN beh†llare.

Avdunsta metanolen, f”retr„desvis i vacuum, men ”ver l†g v„rme „r tillr„ckligt.
Pulvret ska bli torrt.

Prudukten blir ett "oslipat" extrakt inneh†llande de aktiva 
tryptaminerna.
F”r att f† rent psilocin och psilocybin kan kromatografi p† cellulosa etc.
utf”ras. Rekommenderade l”sningsmedel „r n-butanol m„ttad med vatten, och n-
butanol; „ttiksyra; vatten (24:10:10).

....