. VALLMOVÄXTER . (papaveraceae)


Vallmoväxten är benemningen på en stor grupp av örter. Växten andvänds
som prydnadsväxt, men ockå i vissa fall som brödkrydda. 
Det finns som nyss nämnt en hel del arter, 850 stycken. De flesta växer
i de temporerade områdena, medelhavsområdet östra Asien. 
Av alla dessa arter finns det 5stycken som växter fritt i Sverige;
Kornvallmo (papaver rhoe`as), Rågvallmo, Ålervallmo (papaver du`bium)
Opievallmo (papaver somni`ferum).
Vallmoväxternas frön är oljerika och en del av växterna innehåller
mjölksafter. Denna mjölksaft kann innehålla tex. en rad olika alkaloider
däribland morfin (se närmre på alkoider).

 
Vallmos drog värkan
-------------------

De vallmo växter man kan andvända till att framställa droger är främst
; Opievallmo och Skeört. Det är mest för deras starka koncentration av 
alkoider som dessa är att föredra. 
Det är mjölksaften från kapslarna som innehåller det mesta av
drogerna.

OPIEVALLMO - Såväl  de  torra kapslarna som  råopium  innehåller ett starkt
             koncentrat av de giftiga alkoiderna. 
             Opiumet  man  utvinner  från  kapslarna,  värkar  sövande  och
             smärtlindrande  när  det  innehåller morfin.  Kodein finns och 
             värkar ocksp tillviss del, men inte i samma grad som morfinet. 
             Pavarinet,  en  annan  alkoid i opiumet,  har en kramp lösande 
             effekt på de glatta musklerna.  
             Opium  innehåller  omkring  12%  morfin,  de  torra  kapslarna 
             betydligt mindre (0.3-1.2%). 
             De viktigaste alkoiderna i vallmo är morfin,  kodein,  thebain
             papaverin, narkotin och narcein. 

SKEÖRT     - Både örtstånd och rötter har medecinsk andvändning. 
             Örtståndet  bör gärna  skördas Mars-Maj dvs.  före  blommning. 
             Rotstockarna  skördas  däremot under hösten.  Torkning bör ske 
             omedelbart  efter skörd vid en  temperatur  av upp  till 80°C.
             Drogen  innehåller  alkoider som står opiemvallmo mycket nära.
	     Det  innebär  att den har en lugnande effect  på det  centrala 
             nervsystemet samt att den äger smärtstillande och kramplösande 
             effekter. 
             Man  finner i  drogen  0.5%  alkoider,  av  vilka  chelidonin, 
             chelerythrin  och  sanguinarin  är  de  viktigaste;   dessutom 
             förekommer  organiska  syror,  spår  av  en  icke närmare känd 
             etrisk  olja samt  proteolystiska  enzymer i den färska mjölk-
             saften.
             Mycket giftig växt.


Alkoider
--------

Alkoiden fick sin betecking av den tyska forskaren Meissner (1792-1853).
Han  upptäckte  att de  ämnen  som fanns  kvar i opium,  efter det att man 
isolerat de gifitiga ämnena, inte gick att lösa i vatten. Däremot gick det
att lösa ämnena i en del organiska lösningar typ alkohol och eter. 
ALKoiden fick sitt namn utav att dom er basiska (alka=bas).
I växterna är alkoiderna  nästan alltid bundna till olika organiska syror.
Typ;  oxalsyra,  ättiksyra,  vinsyra osv.  Ifall man tillreder ett vatten- 
extrakt av växten och tillsätter en bas, så fälls alkioden ut. 
Den låter sig ocksp utfällas av garvsyra.  Men  ett  överskott av garvsyra
kan leda till att tex. morfin och atropin åter går i lösningen.
Vid alkoid  förgiftning ska man inta aktivt kol utblandat i vatten.  Detta 
binder noch neutraliserar nämligen de giftiga ämnena.
Vid kramper och medvetslöshet ska läkare kontaktas. 
En  växt som  opievallmo  innehåller 45  olika akloider,  mer eller mindre 
giftiga.  En del vallmo växter typ. kornvallmo innehåller så lite alkoider
att de kan anses som ofarliga.   


Olika vallmoväxter
------------------

Skelört (chelidonium majus)
 3-5dm.  Växer främst vid  vägar,  stenrös,  trädgårdar.  Blommar Maj-Aug.
 Bladen är tunna, ljusgröna,  parbladiga. Blommorna gula. Blommar i flock.
 Kronan är 4-talig. Stånadre talrika. Frukten blomman bär är en lång skida
 som är svagt gulröd. Skarp mjölksaft. 
 (se närmre: vallmos drog värkan)

Fjällvallmo (papaver radicatum)
 1-2dm. Växer främst i  grusmark. Växer i tex.  Lappland. Blommar Juli-Aug.
 Själken är bladlös men har bald i rosett.

Kornvallmo (papaver rhoe`as)
 2-6dm.  Växer främst vid  åkrar och väglanter.  Blommar Juli-Aug och är en 
 1-årig växt.  Hårig själk.  Blommorna är  blodröda.  Kronbalden breda, med 
 mörk fläck vid basen. Frukten är en kapsel som är rundad och glatt.
 Sälsynt.

Spikvallmo (papaver argemone)
 1-4dm.  Växer främst vid  åkraar och trivs i grusmark.  Blommar Juni-Juli.
 Är en 1-årig växt.  Själken är hoptryckt och hårig. Blommorna är blodröda.
 Kronbladen  smala,  med stor, mörk fläck  vid basen.  Frukten är en avlång
 kapsel med styva tilltryckta borst. 

Rågvallmo (papaver dubium)
 2-5dm.  Växer  främst i åkrar och  vägkanter.  Blommar Juni-Juli.  1-årig.
 Nedtill utstående, uptill tilltryckta hår. Blommorna är tegelröda. 
 Frukten är en avlång glatt kapsel.

Opievallmo (papaver somni`ferum)
 Upp till 1m. Blommar Juni-Aug.  1-årig växt.  Själken är hårig. Växten har 
 vita, röda eller violett färgade blommor.  
 (se närmre: vallmos drog värkan)



 Fakta sammlade av Aramis - Februari 11, med andledning av den fina 
 trädgård jag ska skaffa.  

 källsortering: Läkeväxter, Focus(a-ö), Giftigaväxter, Fältflora