De hitills omnämda hallucinogenerna har alla ofarliga, om de bara behandlas med rimlig omtanke.  Nu kommer vi till en rad av hallucinogener som skall behandlas med största omtanke och respekt.  De kan användas mycket bra och de ger en verkligt bra tripp, men det är nödvändigt att vara mycket försiktig, speciellt med doseringen.  Utöver detta skall de bara användas vid enstaka tillfällen och omsorgsfull förberedelse.

För röd flugsvamp är torkningen särskilt viktig, då den är dödligt giftig som rå.  Felaktig behandling av följande hallucinogener kan medföra döden.
 

STARKA NATTSKATTOR

Sedan de förut omtalade milda nattskattorna alla är harmlösa hallucinogen, så är de starka nattskattorna farliga, också vid riktig behandling.  A andra sidan rymmer de fantastiska möjligheter som hallucinogener och används också till detta över hela jorden.  Huvudalkaloiden i växterna är hyoscyamin (- I-hyoscyamin) och utöver den kan de innehålla en hel rad närbesläktade ämnen, se alkaloidtabellen i slutet av boken.  De viktigaste står i tabellen som följer, som också beskriver ett rimligt avstånd mellan dödlig dos och tripp-dos.  Vidare kan en överdos ha andra obehagliga verkningar, som att man blir blind ett par dagar och ämnena är inte heller nyttiga för hjärtat.  Vid repeterad användning kommer kroppen att bygga upp en immunitet (tolerans) mot ämnena, men det gör inte hjärtat.

 
                        Trippdos        Dödlig dos

        atropin         10 mg           100-200 mg
        dl~hyocyamin
        tropin tropat

        hyociamin       5 mg            50-100 mg
        I-hyociamin
        daturin
        duboisin
        levsin
        1-tropintropat

        atroscin        2 mg            100-200 mg
        di-scopolamin

        scopolamin      1 mg            50-100 mg
        1-scopolamin
        hyoscin
        scopintropat

Atropin och de besläktade ämnena är kända läkemedel. De används som motgift mot en lång rad ämnen bl.a muskarin (trådskivling, trattskivling) och mot nervgas. Därför är atropin en del av danska arméns standardutrustning.  Atropin (och besläktade) upphäver också det mesta av verkningarna av en lång rad hallucinogener, bl.a. meskalin och LSD.
Hyoscyamin och atropin påminner i verkan lite som LSD.  Trippen är behagligt avslappnande med mycket färger och hallucinationer.  Möjligheten att nå till andra självmedvetenhetsnivåer är mycket stor.  Det är fint med en liten chillum efter trippen.  En ofarlig biverkan är uttorkning av svalget med en osläcklig törst som följd.  Den påstås ge en baksmälla, men det kan dock inte jag påstå.
Scopolamin är ett långt kraftigare hallucinogen än hyoscyamin och det är också mycket farligare.  Det påstås att det har använts som "sanningsserum", vilket i så fall passar bra ihop med verkningen.  Det är säkert möjligt att få ut allt ur folk när de är under påverkan av scopolamin.
Om du vill pröva en såpass farlig hallucinogen som scopolamin, så bör du göra det på ett ställe där du kan ligga ner.  Trippen tar nämligen mycket på krafterna.  Enbart att sitta upp är en kraftansträngning.  Att stå upp eller gå är praktiskt taget en omöjlighet.  På trippen kommer du säkert att träffa en massa människor och hålla långa samtal med dem; låt bli att försöka fokusera dem, då försvinner de bara.  Några av biverkningarna är en kraftig rodnad och minnesföiust.

Några av nattskattorna innehåller som huvudalkaloid hyoscyamin och som bialkaloid scopolamin.  Så du måste räkna med att scopolaminet kommer att ha ett stort inflytande på trippen.  Behandla alltså växten som om den innehöll scopolamin.

Det är säkrast att inte äta växter innehållande scopolamin, man bör bara använda den till att röka och att göra salva av.

SPIKKLUBBA

Datura stramonium

Datura-arter används världen över som hallucinogen. l boken "Samtalen med Don Juan" förekommer växten indianspikkiubba (datura meteloides).  Om du vill göra dej förtrolig med användandet av spikklubba bör du först läsa "Samtalen med Don Juan".

Torkade spikklubbeblad är verksamma mot astma, när de röks.  Därför kan man på apoteket köpa astmacigaretter, också kallade stramoniumcigaretter, som innehåller torkade spikklubbeblad.  Du kan prova verkningen av spikklubba genom att koka te av 3 gr astmacigaretter och dricka det.  Tagen på detta sätt är spikklubba en harmlös hallucinogen, förutsatt att man är försiktig med doseringen och att man bara använder den en eller ett par gånger om året.  De torkade bladen innehåller 0,3-0,5 % alkaloider, ganska övervägande hyoscyamin.  Fröna innehåller hyoscyamin och lite scopolamin.  Alkaloidkoncentrationen är lite mindre i fröna än bladen.
Dosering: (maximal, mindre kan fungera)
Frö: 4 gr torkade , 5 gr färska eller frön från en kapsel
(c:a 400 st).

Resten av plantan: 3 gr torkat eller 20 gr färskt.

Nu har jag gjort mej skyldig till att skriva några styckvisa doser, men du är givetvis klok nog att följa gramdoseringen.

Du kan också göra en spikklubbesalva, antingen genom att röra ihop blommorna, mycket försiktigt, med något fett eller genom att pressa ut saften (till detta skall hela växten användas), torka den och röra ihop den med fett.

Smörj in dej med salvan, riktigast på könsorganet, men också på undersidan av benen och på fotknölarna.  Då börjar du flyga.  Denna uppgift kommer från Don Juan, men häxorna använde en liknande metod att flyga med.
 

BELLA DONNA
Atropa belladonna

Bella donna har fått sitt namn efter sin giftighet. l England heter Deadiy Nightshade (Dödlig nattskugga); det kan inte missförstås.  På latin heter den Atropa belladonna efter den grekiska guden Atropos, som klipper av livsnerven.  Belladonna (d.v.s. den vackra damen) heter den p.g.a. att ett vattningt utdrag av bären, belladonnaextrakt har använts söm kosmetika.  En droppe belladonnaextrkt i ögonen får pupillen att utvidga sej över hela ögonloben och man får svarta ögon.

Belladonna växer vilt i Syd- och Centraleuropa, Främre Asien, Nordamerika (efter att ha blivit införd där som medicinalväxt) samt på c:a 5 ställen i Danmark,

l alla delar av växten finns hyosoamin samt små mängder av atropin och scopolamin.  De torkade bladen innehåller 0,3 - 0,5 % hyosocamin, den torkade roten c.-a 0,4 - 0,7 %.

Dödlig dos: 10 - 20 bär.  Trippdos: 1-2 bär, 3 gr torkade blad eller 2 gr torkad rot.

Bella donna har också varit flitigt använd vid framställning av häxbrygder, medicin och för giftmord.  Trippen är helt avslappnande med lealöshet, viktlöshet och många hallucinationer.  Det är också möjligt att göra en salva av belladonna, liksom av bolmört, för att flyga med.

Roten har samma karakteristika form som roten av alrunan.  Den har också starka vibrationer som gör den mycket lämplig att göra amuletter av.  Många amuletter som sägs vara tillverkade av alrunan, är i själva verket förfalskningar, tillverkade av belladonnarot.
 

BOLMÖRT

Hyoscyamus niger

Bolmört är den "klassiska" danska hallucinogena växten; det var den som häxorna använde.  De framställde en salva av krossade frön från bolmört, fett och eventuellt också vaiimosaft.  Sedan smörjde de in sej med salvan, vanligtvis i skrevet och/eller i ändtarmen.  Strax efteråt började de att flyga.  Härifrån stammar berättelserna om häxorna som flög till Blåkullabergret under sabbaten.  Häxorna flög med hjälp av bolmört och i "Samtalen med Don Juan" användes spikklubba; bägge växterna innehåller närbesläktade ämnen.
Det är omöjligt att hävda att man inte kan flyga, när man har två samstämmiga berättelser från olika världsdelar.

Bolmört innehåller huvudsakligen två alkaloider, hyscyamin och scopolamin.  Scopolaminen förekommer i fröna.
Jag måste avråda er från att ta bolmört då jag vet för lite om den.  Det påstås att den är dödlig och ger sinnessjukdomar, men det är troligtvis samma "sakkunskaper" som man hör om hasch.  Det finns ingen som helst anledning att tro på det.
Dosen är c:a 5 gr torkade blad och det är säkrast att bara använda dem till att röka och göra salva av.

Det är möjligt att hitta vild bolmört även om det är långt ifrån vanligt.  Det finns både ett- och tvååriga sorter av bolmört.  Bolmört finns med i de flesta floraböcker.

ALRUNA

Mandragora officinarurn

Hängningar var en av gångna tiders största nöjen.  När någon skulle hängas samlades hela stadens befolkning för att se gärningsmannen föras till galgen.  Men då och då inträffade det ju att man hängde en oskyldig.  När detta skedde sköt det upp en alruna där den hängde spillt sitt dödsurin.

Atrunan hör hemma i Medelhavsländerna, men kan också växa här hemma och den växer på minst 3 ställen i Danmark.

Roten innehåller en lång rad alkaloider, bl.a. scopolamin och hyscyamin (se Helv. chim.  Acta no 45 (1962) sid 2301), men kemin är inte helt undersökt.  Alrunan används bli häxbrygd och den är lika farlig som spikklubba.  Roten delar sej i två delar nedtill.  Den har mycket starka vibrationer och är därför ett av de bästa materealen att göra amuletter av.
 

RÖD FLUGSVAMP
Amanita muskarina

Få hallucinogener omges av så mycket skvaller som röd flugsvamp.  Så mycket är dock sant att den är dödligt farlig.  Den kan ge en mycket kraftig tripp som i styrka ligger betydligt över en LSD-tripp.
Historien berättar om de vilda vikingarna som tog röd flugsvamp och därefter gick bärsärkargång och slog ihjäl allt och alla.  Detta är en grov lögn.  Röd flugsvamp verkar faktiskt tvärtom; det är starkt rogivande och får en snarare att ligga slött stilla.  Det kan nog stämma att vikingarna, med lite sprit i sej, efter många, långa och kulna vinterkvällar, kunde få för sej att gå bärsärkargång.  Men det stämmer nog inte att de tog röd flugsvamp, och att de skulle gå bärsärkargång efter detta är helt åt skogen.

Sibiriska eskimåer har använt röd flugsvamp som hallucinogen.  De har också utnyttjat det faktum att de aktiva ämnena i röd flugsvamp är starkt urindrivande; genom att dricka varandandras urin kunde ett helt tält bli trippat av bara några svampar.  Det är mycket anmärkningsvärt att de aktiva ämnena bara stannar i kroppen en kvarts tid medan trippen varar i c:a 8 timmar.  Röd flugsvamp kan också användas mot flugor.  Man strör lite socker på svampen så att fiugorna dras dit, äter av svampen och dör.  Det flugdödande ämnet i svampen heter ibotensyra.

Röd flugsvamp växer i hela den nordliga, tempererade zonen och i Danmark är den en av de vanligaste svamparna.  Den växer i granskog i september och oktober månad.  Alla känner igen den och bara att gå i skogen och sparka till den är en tripp i sej.

Det finns två olika; en klarröd och en mera orangeröd (inte brunaktig) samt alla mellansorter.  Till en tripp rekommenderas små exemplar av den orangeröda sorten, helst med lite gult på stjälken.  De orangeröda är dock de svåraste att torka.
En annan svamp, panter flugsvamp (Amanita pantherina), innehåller samma hallucinogena ämnen som röd flugsvamp.  Den är troligtvis mycket giftigare, i varje fall är den kraftigare och mera nyckfull.  Det är ett utbrett missförstånd att det aktiva hallucinogenet i röd flugsvamp

skulle vara muskarin, men det stämmer inte alls.  Vill du pröva muskarin skall du äta trådskivling eller trattskivling (se avsnittet om muskarin).  Det är riktigt att den första isolerade alkaloiden i röd flugsvamp var muskarin, men den finns bara i en koncentration av 0,0002 % i den färska svampen och en dödlig dos av muskarin är ett par gram rent ämne, så muskarinen kan inte vara anlednigen till några större förgiftningar.
Andra har låtit sej förvirras av att den afrikansväxta röda flugsvampen innehåller litet atropin.  Atropin finns inte i den dansk-växta röda fiugsvampen.  De aktiva ämnena i röd flugsvamp är först och främst ibotensyra (0,03 - 0,1 % i färsk svamp) och i lite mindre mängd agarin (- pantherin, muscimol) och muscazon.  Emellertid kan ibotensyra mycket lätt blanda sej med koldioxid och ombildas då till agarin som är giftigt.  Detta är förklaringen till att svampen måste torkas för att inte vara giftig.  Panterflugsvampen innehåller också ibotensyra, men inte muscazon.

Den råa svampen är mycket giftig, den dödliga dosen är 3-6 stycken.  Varje svamp väger ungefär 50 gr och innehåller 96,6 % vatten.  Den dödliga dosen då det gäller torkad svamp är 17 gram (10 stycken) men hittills finns inget känt fall där någon dött av att äta torkad svamp.  Tdpp-doseringen är 5 gr (3 stycken) torkad svamp.  Hemligheten med röd flugsvamp ligger i torkningen, se nedan . Det är en mycket farlig tripp.
Gå ut i en granskog en tidig morgon i september eller oktober månad och plocka några purunga exemplar av den oranga sorten, medan de ännu är daggvåta.  Plocka inte fler än du skall använda, så du inte blir ovän med svampen från början.

Svamparna ska läggas i en korg och bara i ett lager, då de inte tål något som helst tryck.  Skynda dej hem direkt och häng upp svampen på torkning i ett snöre.  De skall hänga med på ett ljumt ställe och får inte vidröra varandra eller utsättas för någon form av tryck, de kan då lätt ruttna eller utsättas för maskangrepp.

De skall hänga och torka i åtskilliga veckor så att de blir stenhårda.  Om du inte tror du klarar av det kan du förstås bara skära dem i tunna skivor och torka dem på ett stycke folie i ugnen.  Metoden är dock inte lika säker och som bekant är svamparna dödligt giftiga om de inte torkas ordentligt.  Det svåraste med röd flugsvamp är att lära känna den.

Jag har hört talas om någon som kokade en hallucinogen soppa på röd flugsvamp.  Receptet låter förnuftigt då det borde vara möjligt att få ibotensyran att skilja sej från koldioxiden vid omsorgsfull kokning.  När allt kommer omkring kanske detta är det säkraste sättet att intaga röd flugsvamp.

Efter du har ätit svamparna (torkade eller omsorgsfullt kokade) kan det gå flera timmar innan trippen sätter igång.  Under den mellanliggande tiden känner du dig slö och sjuk.  Kanske måste du kräkas eller också faller du i sömn.  Därefter kommer den egentliga trippen; den behöver inte svänga på särskilt mycket men om den gör det kan du komma otroligt högt och det kan gå otroligt snabbt.  Ena ögonblicket befinner man sej lugnt på jorden för att i nästa ögonblick bege sig genom den kosmologiska världen av färger med en otrolig fart.
 

MUSKARIN

Muskarin finns i en lång rad svampar, men riktigast i:
lnocybe nappies
Tegelröd trådskivling (innocybe patouiliardi)
Topptrådskiviing (inocybe fastigata)
Clitocybe dealbata
Gifttrattskivling (Ciitocybe rivulosa)

Jag har aldrig hört talas om någon som använt muskarin som hallucinogen, men förgiftningar av ovannämda svampar anges ge synvillor, svettbrytningar och i sällsynta och mycket svära fall leder de till döden.

Det aktiva ämnet i de ovannämnda svamparna är alltså muskarin, som det kan finnas upp till 0,05 % av i färsk svamp.  Den dödliga dosen ligger på ett par gram muskarin.
Alla förgiftningssymptomer försvinner efter en injektion av 0,5 - 1 mg atropin, som du bör ha liggande klar om du vill utforska svamparna.
Det är viktigt att du tar reda på svampens styrka, för om du feibdömmer svampen och får en för stor dos kan det få farliga verkningar.  Jag ska nöja mej med att beskriva lnnocybe nappies som är den av svamparna som är lättast att känna igen.

Hos alla trådskivlingar sitter haftköftet i fibrer från mitten och utåt, sporerna är jordbruna.  Sporerna är det frömjöl som sitter i undersidan av hatten.  Om du pillar av hatten och lägger den på en bit vift papper, kommer du efter några timmar att se sporavtryck på papperet.

Sporerna är svampens frö, själva svampen är svampens blomma (fruktkropp) medan huvudparten av svampen består av rötter under jorden (mycelet).

lnnocybe nappia är c:a 6 cm hög, 4 cm bred och kastanjebrun . Den växer i mossa på björkmossar och känns igen på sin betaformade knöl nedtill samt på hattens lätt spetsiga form.  Stammen har samma färg som hatten, kanske något ljusare.  Lamellerna är först bleka, sedan brunfärgade av sporerna.  Sporerna är stjärnformade sedda i mikroskop, vilket ger möjlighet till en säker bekräftelse.
Det finns dock andra trådskiviingar med stjärnformade sporer, men de känns igen på att knölen nedtill har en rand.  Dessutom växer de på andra ställen.

MUSKOTNÖT
Myristica fragrans

Muskotnötter, såväl som muskotblommor, kan användas som hallucinogen, men den har dåligt rykte.  Många har prövat muskotnöt utan att få den hallucinogena effekten, men baksmällan har de inte sluppit.
Den dödliga dosen ligger på c:a 20 nötter, vilket är farligt nära den hallucinogena dosen som ligger på c:a 10 nötter eller därunder.  Nötterna ska vara krossade, annars fungerar de inte.
Det är en mycket stor bedrift att äta sej igenom 10 muskotnötter.  Du kan inte räkna med att äta någonting som är kryddat med muskot på månader efteråt.

Om du är tveksamt inställd till att ta trippen måste det vara en tripp av mycket bra kvalitet om den ska fungera.

Muskot verkar utpräglat hallucinogent med färger och många möjligheter att nå till andra medvetandenivåer.  Trippen varar i c:a 6 timmar, varefter man faller i sömn.  Nästa dag får man baksmälla.
Epileptiker ska inte ta en muskotnötstripp, vilket jag för övrigt inte rekommenderar någon att göra.
Det är trots många undersökningar ovisst vad det aktiva ämnet i nöten är.  Undersökningarna blir inte lättare av att endast en del nötter är aktiva.  På Bjerget (dansk forskningstation. översättarens anm.) räknar man med att ämnen som elecimin, myristicin och safrol är de aktiva, men försök med förädlade ämnen visar på det motsatta.

Muskotträdet (Myristica) är nära besläktad med den sydamerikanska jättelianen virola.  Dessa lianer används för framställningen av ett snuspulver som innehåller DMT.  Det har aldrig klargjorts om även muskotnöten skulle innehålla DMT, men ett kemiskt besläktat ämne finns i nöten och det kan kanske förklara verkningen.